NinjaGandalf

Jag sitter på mitt rum och funderar över vad jag ska ta mig till i kväll. Antingen sitta hemma och mysa för mig själv. Eller gå på en fest där jag bara är bekant med en person. Min söndriga, trygga person säger åt mig att stanna hemma. Det är ett hårt val.

Lillemor kommer in. Hon ber om en cigarett. Jag säger att hon inte får någon. Hon försöker övertala mig. Jag låtsas ge henne lite kontroll genom att ge henne ett val; Antingen inte röka, eller dansa.

Förra gången skulle hon dansa med mig. Nu skulle hon dansa själv. Jag bytte musik. Pussycat Dolls - Buttons.

Lillemor tog försiktigt några danssteg. Sedan skrattade hon för att försöka skämta bort den löjliga situationen hon var fast i. Det var tydligt att hon skämdes. Och det skulle hon allt få göra, tänkte jag elakt.
Därför ropade jag på farsgubben. Han kom in i rummet. Dolce&Gabbana var också där. Vi tittade på Lillemor när hon började släppa lös sina stela lemmar. Hennes steg blev mer avancerade. Hennes kroppsdelar började samarbeta.

Plötsligt slog allt om. Lillemor stod och dansade. En sedan länge utdöd gnista hade vaknat till liv. Hon dansade bra. Och hon kände sig säkert 20 år yngre. Aldrig hade jag trott att Lillemor kunde dansa så bra.
Nu var det jag som skämdes. Farsgubben satt på sängen och njöt. Det såg jag på hans stolta leende.

Innan musiken hunnit spela färdigt valde jag att stänga av. Lillemor var lycklig. Hon hade vunnit på detta. Nu fick hon sin dagliga dos också, trots att hon smygrökt och borde bli straffad.


Kanske kontrollerar hon mig fortfarande... (?)