Min alternativa oalternativa vän...
gick i min parallelklass i grundskolan. Robert heter han.
Eleverna fick ta med sig egna cd-skivor till cafeterian. Där jobbade "Totti". Hon gillade E-Type, kommer jag ihåg. Det var Totti som hade hand om musiken som spelades för oss i skolcafeterian.
Skivorna jag brände innehöll mestadels hip-hop/rap. Arg musik med glada melodier och afro-amerikaner som rappade om "money, money", "cut a niggas throat", eller "slap them bitches". Det var populärt. Mest för att jag hade ett knep som gjorde att Totti spelade mina skivor mer än andras. Jag brukade ha med något pop-stycke som Totti tyckte om.
Ungefär som att täcka en chokladkaka med grädde.
Robert, å andra sidan, hade skivor som innehöll Håkan Hellström, Caesars Palace, Bob Marley, med mera. Det var också populärt. Det var våra skivor som höll monopolet.
Sanningen är kall. Ty det var Robert som fick mig att inse att Bob Marley faktiskt var mer än vad hans rykte sade. Och sanningen är så kall att Robert, min käre lilla Robert, faktiskt fortfarande lyckas influera min musiksmak.
Nu lyssnar jag på Jamie T. En artist lika alternativ som mästerskapet i bastubad.
Robert. En alternativ person, men trots det viker upp sina beiga chinos. Han gillar djupa filmer också.
Eleverna fick ta med sig egna cd-skivor till cafeterian. Där jobbade "Totti". Hon gillade E-Type, kommer jag ihåg. Det var Totti som hade hand om musiken som spelades för oss i skolcafeterian.
Skivorna jag brände innehöll mestadels hip-hop/rap. Arg musik med glada melodier och afro-amerikaner som rappade om "money, money", "cut a niggas throat", eller "slap them bitches". Det var populärt. Mest för att jag hade ett knep som gjorde att Totti spelade mina skivor mer än andras. Jag brukade ha med något pop-stycke som Totti tyckte om.
Ungefär som att täcka en chokladkaka med grädde.
Robert, å andra sidan, hade skivor som innehöll Håkan Hellström, Caesars Palace, Bob Marley, med mera. Det var också populärt. Det var våra skivor som höll monopolet.
Sanningen är kall. Ty det var Robert som fick mig att inse att Bob Marley faktiskt var mer än vad hans rykte sade. Och sanningen är så kall att Robert, min käre lilla Robert, faktiskt fortfarande lyckas influera min musiksmak.
Nu lyssnar jag på Jamie T. En artist lika alternativ som mästerskapet i bastubad.
Robert. En alternativ person, men trots det viker upp sina beiga chinos. Han gillar djupa filmer också.
Kommentarer
Trackback
