Att vara pank och fetspinkig

Jag hade 800 svenska riksdaler att leva på sedan jag kom hem från Chile. Det var tänkt att jag skulle skaffa ett jobb snarast möjligt. Men min lathet tog över mig.

Nu är det omkring en månad sedan jag återvände. Då återvände jag med en frisk kropp och målmedvetna jobbplaner. Jag skulle hjälpa Lillemor, inte låta henne betala alla mina utgifter.

I dag sitter jag svettig i en annan människas datorstol och skriver en blogg. Jag har inte duschat sedan igår, då jag köpte upp alla pengar Lillemor lånat mig på endast cigaretter och krök. Mitt hår är långt och ovårdat, min hy är fet och hela kroppen är fetspinkig.

Jag är spinkig blandat med lönnfet.


Man skulle kunna kalla mig misslyckad. Men åh så fel det är. För egentligen är jag världens bästa människa, trots allt jag skrivit där ovan.

Kommentarer
Postat av: Douglas Murray Grävande Journalist

Älskar att det viktiga är i fet text. Slipper läsa resten då

2008-11-03 @ 02:18:16
Postat av: DJA

Skaffa ett jobb för fan

2008-11-10 @ 02:46:24
Postat av: Douglas Murray Grävande Journalist

MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! MER! Angående ingenting så kommer jag ihåg bilden i skolan. Jag sög på bild. Bild var mitt stora nederlag. Tills nu. Jag hatar fanimej handels. Nästa år skall jag flytta till, minst, Lund och lämnar livet som äcklig handels-student bakom mig. On a lighter tone: Kröka i helgen?

2008-11-12 @ 07:38:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0